< Till bloggens startsida

harmonin.

Foton från veckan som jag inte har redigerat då stationära datan inte funkat hela tiden.
Men sitter nu med den och kan redigera lite och visa för er .
då jag även skriver dikter, även fast det var alldeles för länge sedan som jag fick ihop en bra.
Idag skrev jag en, alldeles för fort, alldeles för konstig. men här är den;
 
Jag sa till mig själv att även änglarna faller, nattens stjärntäcke har brister även den.
Men jag såg aldrig någonting falla mot marken. Kanske är det så att känslan finns kvar än.
jag såg lyktstolpar bländas ner på gatorna i staden, nattens dimma blev till dagg mot morgon tid.
sängen var alldeles för nära den kvällen och kalla katt tassar går omkring i frid.
jag var kvar i mitt rum hela natten. Blickade ut från mitt loftfönster, såg enbart svalorna flyga förbi.
Jag hörde skall från en hund några gator ner. För inte ens de var i harmoni.
 

En dag.

jag har ramlat ner längs alla möjliga stup,
vinglandes på kanterna av vissa.
stundtals funderat på när allt kommer ta slut,
när jag den vinnande flaggan får hissa.
förhoppningar om morgondagar har hållit mig kvar,
trots alla gånger jag misslyckats.
håller hårt om mina drömmar för jag vet att en dag,
att en dag så kommer jag fan lyckas!

- Hanna Nord Eriksson.


För jag vet att jag klarar mig.

med alldeles för mycket tankar i min övertrötta kropp.
letar jag efter en gnista, det lilla som vi annars kallar hopp.
och jag är trött på rutinerna, att de blir för bekvämt varje dag.
vill trotsa mina gränser, bryta lagar och bara vara jag.
och sen vi splittrades har mitt humör varierat stort.
antingen är jag nere, eller så är livet de bästa valet jag gjort
men de tar för mycket energi, och jag skulle behöva dig vid min sida.
för du får mig lycklig. med några ord får du tårar att börja skina.
Nu är det nog försent, och du har förmodligen gått vidare.
du kommer alltid saknas utav mig, men ja klarar mig, för jag är en krigare.

av: Hanna Nord Eriksson.


Det handlar om att vara stark, utan dig.



Egentligen klarar jag mig bra.
Men skulle du vara här skulle jag vilja ha dig kvar.
Jag har redan bestämt mig, nu väntar jag ut dig.
Tills du har valt, om du vill vara ensam, eller vara med mig.
Sängen är alldeles för stor utan dig, alldeles för ensamt.
Och de känns som bilderna på dig och mig, lär rensas.
Inte alla, men de som får mig sakna dig ännu mer.
För när jag somnar älskling...så är det bara dig jag ser.

18 månader med min prins.

du vet meningar som beskriver underbart, perfekt.
raderna som berör en så försiktigt men lätt.
det vill jag skapa, jag vill skriva kärlek åt dig.
för att du ska förstå vilken betydelse du har fått inom mig.
du är mer än min pojkvän, du är min prins, min bästa vän.
och den 2 december  2009, fick jag en fråga, och vi två blev en.
efter 18 månader, ett och ett halvt år tillsammans.
så är kärleken för dig enorm, du är min, ingen annans.
när jag säger högt att du är min, är det fortfarande svårt att förstå.
att du skulle falla för mig, att jag faktiskt min prins skulle få.
för det är precis vad du är, min sagolika prins.
och allt jag vill säga är, du är fan det bästa som finns!


världens underbaraste pojkvän på bilden, kortet tog jag förra året i Italien. (oredigerad)
Jag älskar dig bebi <3

Igår när jag kom hem så skrev jag ju att ja var med honom och så.
men sen på kvällen så skulle han till mig men kunde inte.
så gick jag och la mig och runt tolv tiden så vaknar jag av att någon lägger sig bredvid mig och viskar i mitt öra "grattis till mig". Då har han åkt hit och ska sova med mig och sen nu när vi vaknade har vi myst och firat våran 18 månaders dag tillsammans.
du gör mig hel.

vad är egentligen vårt?

jag vill inte vara ditt liv.
bara få vara med på en kant.
vill inte finnas vid varje kliv.
bara veta att vi två är sant.

vill inte bestämma dina beslut.
bara få stötta dig när det är svårt.
vill absolut inte att vi ska ta slut.
även fast vi just nu inte vet vad som är vårt...


Utan dig.


Seventeen months

17 månader med min baby idag!
älskar dig min lilla tönt, höhö ;d

du vet det finns ord jag säger till dig som jag verkligen menar.
du kanske ser det som ett vardagligt språk, men det är mycket mera.
det är hur jag verkligen känner för dig, för du får mig leva.




My shit in words


/modell:jag/



Jag känner hur mitt hjärta slår i otakt till livet.
hur andetagen tyngs ner, och smärtan i klivet.
hur knäna viker på mig vid minsta lilla hinder.
och ljuset känns försvunnet och mörkret är allt jag finner.
då behöver jag din närhet, känna tryggheten i din famn.
för du är en del av livet, klarar inte vägen utan dig i min hand.
men även jag förstår att tiden inte räcker till.
kanske är det pågrund av mig,kanske du helt enkelt bara inte vill.


/skriven utav mig /

Då tänker jag på dig

”Det finns ingenting som kan sätta ord på min kärlek till dig,
men den börjar vid universums slut och stannar vid mig”

När mitt liv blir till kaos, vänder sig totalt upp och ner
då tänker jag på alla stunder du sett till att jag ler

och när allt bara blir för mycket, och det slits och dras i min kropp
då tänker jag på dig älskling, min räddning, mitt hopp !

så när mörkret faller på , och ångesten är påväg att ta över
då tänker jag på allting du sagt, du är stödet jag behöver

när hjärtat blir i otakt och allting känns så fel
då tänker jag på oss, för bara du gör mig hel

och när jag gnäller och tror att jag är sämre än alla andra
då tänker jag på vad du sagt, tack vare dig fortsätter jag vandra

så när luften känns som den tar slut, och man nästan spricker av panik
då tänker jag på våra minnen, för vi klarar all problematik


- skriven av : Hanna Nord-Eriksson



RSS 2.0